2015 väntande

WordPress.coms trupp av statistikapor skapade en 2015 årlig sammanfattning för denna blogg.

Här är ett utdrag:

Konsertsalen på Sydney-operan rymmer 2 700 personer. Den här bloggen besöktes cirka 8 600 gånger under 2015. Om den hade varit en konsert på Sidney-operan skulle det ta cirka 3 utsålda föreställningar för att lika många personer skulle få se den.

Klicka här för att se hela sammanfattingen.

Är du intresserad av sociala medier? Vill du bli en av Misas bloggare?

Vi söker efter Misa-deltagare som tycker det är roligt med sociala medier och vill lära sig mer. Under våren kommer vi anordna bloggträffar var tredje vecka där de som vill, träffas och utbyter idéer samt tips på hur man kan blogga. Deltagare kan även välja att skriva på Misas blogg eller på en egen blogg. Om deltagaren vill kan han/hon engagera sig i att utveckla Misas blogg för att hålla den är intressant och rolig att läsa. Det är inte nödvändigt att delta på bloggträffarna för att skriva inlägg på Misas blogg.

Är du intresserad? Eller har du frågor?

Hör av dig till din arbetskonsulent eller anmäl ditt intresse direkt till:

Susanna Landgren – susanna.landgren@misa.se, tel: 08 – 515 151 13

Jacob Ehrensvärd – jacob.ehrensvard@misa.se, tel: 08 – 515 142 18

Välkommen till mina filmmanus!

De här 2 manusen skrev jag ursprungligen till mitt kollo på Solrosen i Fiskeboda och meningen är att vi deltagare agerar skådespelare till pjäserna som ledarna filmar och redigerar sedan.

Senare fick jag idén att skicka in manusen och lägga in hit på Misas blogg så att flera kan ta del av det hela. Hoppas ni får en trevlig lässtund. Ha det så bra allihop!! MVH / Alexander Josephson.

RÄDDA LILLY!

Långt borta i det soliga Grekland i en liten by levde en gång en flicka som hette Lilly. Hon bodde ihop i en hydda med sin pojkvän som hette Kostas och de båda en dag var nere vid stranden och fiskade på bryggan.

Allt detta skedde för övrigt för väldigt länge sedan, de levde i en stor familj eftersom man på den tiden inte hade lika stor tillgång till preventivmedel och vi vet vad detta innebär. Just det, Lilly var med barn ihop med Kostas i den 8:de månaden och behövde ta det lugnt med en utmärkt sysselsättning som att fiska. Flera andra var där vid stranden som bl.a hette Jonas, Marty och William, men de kastade istället boll till varandra och småpratade.

Plötsligt fick hon napp där uppe på bryggan, det var en riktig baddare och Kostas fick hjälpa till att hålla i Lilly och dra i henne för att fisken var så tung. Plötsligt brast metspöet, fisken kom undan, men det gick värre för Lilly som föll rakt ner i sjön för att hon var så tung med sin stora bebismage. Trots att hon hade gått upp i vikt kunde hon simma, men problemet var att fisken var en gammelgädda som bet henne i rent självförsvar. Efter att hon simmat in mot stranden igen så tappade hon så mycket kraft att både Jonas och William fick hålla om henne på varsin sida och med Kostas som stöttade henne bakom och fick hjälpa henne hem. Bara för att hon nu var biten så fick hon gå in till medicinmannen Master Warlocks hydda och lägga sig på sjuksängen.

När hon hade lagt sig blev hon så svag att hon knappt kunde röra sig, han märkte hur illa medtagen Lilly var och frågade då Jonas: – Jag undrar, vad var det för en fisk som har bitit Lilly ? Och han svarade: – Det var en gammelgädda och den var mycket ilsken av sig! Master Warlock sa då: – Jag vet att en sådan kan göra folk riktigt sjuka när den bits och jag förstår att det här är allvarligt! Då frågade också William: – Hur kan vi göra för att få Lilly frisk igen ? Kommer vi kunna både rädda henne och barnet ? Master Warlock förklarade: – Alla vill vi att våran Lilly ska klara sig, att hon ska kunna överleva denna gammelgäddas bett och att hon senare ska kunna förlösa sitt lilla barn som väntar i hennes mage. Det är inte helt lätt att rädda henne, men vi behöver speciella ingredienser och detta motgift kan vara lösningen!

Nu hade resten av vännerna och familjen samlats kring Master Warlock och han berättade om deras följande tre uppdrag: – I en indianby inte långt från vår egen finns det fjädrar som indianerna bär på sina huvuden, de är fredliga och gör ingen illa så länge vi inte retar upp dem eller gör dem arga. Bara vänligen be snällt om att få några fjädrar av Hövding Hirkitas så har ni den första ingrediensen. Nu över till nästa uppdrag som gäller att fånga in en giftig boaorm lever i skogen. Var snälla och använd skyddskläder och skyddshandskar, var väl förberedda med en kniv och akta er även för ormens tänder så att ni inte får giftet i er. Tredje, sista och det absolut farligaste uppdraget kommer här. Samla in ett antal ägg ifrån drakarnas bo och för att undvika att bli fast i deras grotta så ska ni inte gå för långt in, utan hämta äggen vid utkanten av grottan och undvik även att locka drakarna till er. Dessa tre uppdrag måste vara klara före solnedgången röd, för annars möter Lilly en säker död!

Nu skickade Master Warlock iväg både Jonas, Marty och William på de tre uppdragen, vinkade av dem utanför byn och ropade: – Jag tar hand om ingredienserna när ni är klara och jag önskar er all lycka! Kostas stannade kvar inne i hyddan och var kvar med Lilly.

De promenerade bort till indianbyn där deras första uppdrag väntade och när de kom dit så visste inte indianerna vilka de var och band fast alla tre vid en totempåle. Denna stam bestod av fem indianer, så klappade de sig om munnen och gjorde de vanliga ljuden som indianer brukar göra. Så presenterade de sig var och en med sina lustiga namn: – Lutande Tornet, Rykande Regnet, Ulliga Garnet och Kokande Gröten! Sist kom den stora hövdingen fram och efter att han klappat sig om munnen så presenterade sig så här: – Var hälsad! Mitt namn är Hövding Hirkitas! Vad är det ni önskar ?

Då svarade William: – Ta det lugnt, du store hövding! Vi vill bara be att få de fjädrarna som de i din stam bär på sina huvuden! De behövs för ett motgift till vår vän som är svårt sjuk! Hövding Hirkitas knöt då upp repet för att befria de tre vännerna och de fyra andra indianerna gav då sina fjädrar till dem som de hade på huvudet. Han sa då till de tre vännerna: – Ingen fara, vi har fler fjädrar kvar att ha på huvudet! Må dessa fjädrar hjälpa eran sjuka vän och lycka till! De fick även en säck att stoppa ner fjädrarna i. Så promenerade de tre vidare och kom till skogen där deras andra uppdrag väntade.

Väl förberedda med skyddskläder och skyddshandskar gick de in däråt och fick snart syn på boaormen som krälade omkring på marken. Då gick Marty fram och tog tag i ormen som då försökte bitas lite, men han stack och dödade den med en kniv så att den blev stilla och stoppade sedan in den i säcken som de två andra bar. Allt gick ju bra utan att någon blev biten tack vare medicinmannens råd. Då var det klart och så kom de vidare till det tredje och farligaste uppdraget.

Där gällde det ju att samla in några ägg ifrån drakarnas bo och att inte gå för långt in dit. Först när de gick in så undrade de ju hur de skulle kunna få in äggen på så kort tid utan att någon drake kom, men av ren tur så snubblade Jonas och fick syn på en liten äggsamling. Då hade de ju allt som behövdes för motgiftet, så av lycka ropade han utan att tänka sig för: – Hurra! Då vaknade en drake och kom då krypande och vrålade mot de tre vännerna. Snabbt som attan skyndade sig Jonas att stoppa ner äggen i säcken och sedan fick de alla lägga benen på ryggen och ge sig därifrån. Så var det dags att ta sig tillbaka till byn före solnedgången och Kostas hade varit där hos Lilly hela tiden.

Nu kom Jonas, Marty och William med allt som behövdes i säcken till Master Warlock och han tackade så hjärtligt för hjälpen. Sedan tog han fjädrarna, boaormen och äggen ut ur säcken för att röra ihop allt sammans i en hink som han då tog med sig som resultatet till Lilly. Utav blandningen hade det blivit en stor smet och den smeten började han att smörja in på hennes armar och på pannan. Samtidigt rabblade han upp en trollformel och alla vännerna stod vid sidan och såg förväntansfullt på. Sedan blev det plötsligt liv i Lilly igen, först så rörde hon sakta på sina armar och ben, satte sig upp på sjuksängen och frågade: – Är jag frisk nu ?

De andra svarade i kör: – Ja du har blivit frisk igen! Allihop jublade och var glada, de ville alla krama om henne, för så glada blev de. Det blev lite rörigt när de alla kom fram till henne som i en stor hög, men efter en stund hade de lugnat sig och kände sig mycket nöjda efter sitt äventyr i indianbyn, skogen och drakgrottan. Nu så gör vi ett hopp i tiden till då att barnet hade kommit fram och ett år senare då det var tid för bröllop. Då gifte sig nyblivna mamma Lilly och pappa Kostas med varandra och när de tre gick ut på trappan stod alla vännerna där.

Då så utbröt ett stort jubel igen bland vännerna och de ville såklart fira att Lilly klarade sig för ett år sedan, även för att välkomna hennes lilla barn som blev en pojke och att han hade kommit till världen. Så var det fest och nu var alla nöjda, glada och lyckliga efter det stora äventyret som nu alla hade lämnat bakom sig!                      SLUT ! !

TILLBAKA TILL FORNTIDEN!

För länge, länge sedan en gång i England fanns det en liten stad med en del folk de alla kände varandra. Allt detta skedde på 1300 – talet under medeltiden, så då kan man ju förstå att detta var för väldigt länge sedan. Hela detta folk i staden hade planer på att tävla mot varandra i en talangjakt och där bodde också en viss person som hette Magnus och han hade en alldeles speciell idé för denna tävling som de andra skulle få veta om först senare.

Han skulle i sin hemlighet snickra ihop en liten docka som sedan var tänkt att buktala och på så sätt underhålla publiken med så att det ser det ut som att dockan lever. När sedan han var igång med det arbetet så var det ju också många andra killar och tjejer som tänkte delta i tävlingen på ett eller annat sätt och därför var det ju någon utmaning i vem som skulle komma att bli segrare där i. Några av dessa hette Gittan, Karl-Erik, Lars-Johan och Bettan och var och en av de alla hade sin egen talang de tänkte uppträda bl.a. med att sjunga och att dansa.

Allt var däremot inte frid och fröjd i detta samhälle, för samtidigt en bit bort i ett litet hus i skogen höll en ondskefull man till känd under namnet Merlin. Under en tid så hade han orsakat oro och rädsla i flera andra städer och byar i landet, men hade ännu inte gjort något som var alltför allvarligt. Han var som en blandning av uppfinnare, spåman och trollkarl och hade nyss uppfunnit en tidsmaskin. Den var då formad som och såg precis ut som en bil, en framtidsgrej som inte skulle existera förrän om flera århundraden framåt. Han hade nyligen spått framtiden, kunnat bygga den här tidsmaskinen och fått kännedom om vampyren Drakula som senare skulle komma att leva i slutet av 1800 – talet. Då skulle han enligt planerna framställa en exakt kopia av Drakula som sedan skulle gå lös och ställa till med skräck i den lilla staden. Problemet var bara det att han behövde en docka eller liknande som han sedan skulle lägga uppe på båren i sitt laboratorium för att den sedan skulle ändra livsform och bli levande.

Därför att han hade så fullt upp med allt annat att göra så hade han inte riktigt tid till att göra en docka. Folket i den lilla staden kände till den här ondskefulla trollkarlen och att han ju hade ställt till med oro och skräck på olika andra platser i landet, men ändå kände de sig inte hotade ännu. Samtidigt där i staden så hade då Magnus blivit klar med sin docka han skulle uppträda med och kom till sina kompisar för att visa upp den. Han hade gjort i ordning dockan så att den såg lite ut som och påminde mycket i rösten om trollkarlen Merlin. Han gick då fram med den på sin hand bakom ett hörn och gjorde så att det såg ut som att den pratade och sa

: – Passa er, nu kommer jag och tar er! Då blev Lars-Johan rädd och sa: – Hjälp, det är Merlin! Han har hittat hit till oss! Men då kom Magnus skrattande fram bakom hörnet till alla de andra med dockan på handen och Lars-Johan sa då: – Jasså var det bara du. Jag tyckte det precis lät som den där dumma Merlin. Då hörde han samma röst igen som då sa: – Och vem är det som du kallar för dumma Merlin din lilla fega hårboll! Lars-Johan blev rädd igen och sa

: – Hjälp, det är verkligen han och han är förminskad! Men då lade sig Bettan i leken och talade om hur det verkligen var: – Där har du fel, för det är bara Magnus som buktalar! Där mitt ibland stod också Gittan med och hon frågade honom: – Vad häftigt! Hur bär du dig åt för att buktala ? Och han svarade då: – Jo du, det tog tid att lära sig buktala, men det var värt besväret!

Magnus själv hann sedan då inför talangjakten ha många roliga stunder för sig själv och den docka som liknade trollkarlen och bl.a. skrämde han upp kockarna medan de höll på med att laga mat till det andra folket. Då gick det till så att han smög fram och först tittade försiktigt in medan de två kockarna hade börjat laga mat och sedan visade upp dockans ansikte utanför fönstret till köket och sa: – Hallå, det är jag som är Merlin och nu ska jag förgöra er! Då avbröt de matlagningen, sprang ut och ropade: – Hjälp, Merlin har hittat hit!

Men nu blev det så att Karl-Erik då såg Magnus som gick iväg med sin docka skrattande och sa sedan till kockarna: – Ta det lugnt, Merlin är inte här, utan det är bara Magnus som håller på och larvar sig! De två tyckte då att det där inte var ett dugg roligt eftersom maten blev vidbränd och att de fick börja om från början igen. Så de muttrade irriterat och gick in i köket igen. Vid ett senare tillfälle så var Magnus i skogen utan att veta om att Merlin höll till i närheten. Då hörde Merlin plötsligt röster när han satt där bakom buskarna och tittade försiktigt fram för att se vad det var för några. Då såg han där Magnus som stod och höll sin docka och buktalade med den så här: – Jag är verkligen en elak och dum trollkarl! Då ilsknade Merlin till och sa för sig själv: – Hur vågar den där lilla pysen göra narr av mig! Jag ska minsann visa honom!! Men så klarnade det till i huvudet på honom och han kom på en djävulsk idé, så tänkte han: – Den här dockan ska bli mitt nya vapen för att förgöra den här staden!

Och så hoppade han fram ur buskarna, Magnus blev livrädd och tappade sin docka på marken. Merlin sa då: – Den här dockan lägger jag beslag på nu! Spring hem du!! Sedan att Magnus hade kommit hem igen talade han om för de andra vad som hade hänt, men ingen trodde honom den här gången: – Jag var ute i skogen, där såg jag Merlin och han tog min docka! Berättade han, men då svarade Lars-Johan: – Försök inte din lurifax, oss lurar du inte igen! Magnus blev då besviken och ångrade att han förut varit så dum, men nu var det ju gjort.

Borta i läskiga skogen där Merlin hade sitt tillhåll förvarade han dockan som var exakt det han behövde för sina ondskefulla planer. Nu gjorde han så att han skulle använda sin tidsmaskin alltså bilen och spåman som han även var hade han sett framtiden om att det skulle komma att säljas skjutvapen i butiker långt senare. Då tog han och startade bilen och ställde in räkneverket på år 1880 då Drakula skulle ha levt. Tidsmaskinen var byggd så att när bilen körde i 80 km i timmen (vilket var rasande fort för tiden på 1300 – talet) så åkte den framåt eller bakåt i tiden, vilket den var inställd på. Han gasade på, körde i 80 km i timmen, då blixtrade bilen till och kom alltså fram till år 1880. Där gick han in i en butik och letade upp en pistol, hade inga pengar och elak som han var så stal han den.

Han som stod bakom disken försökte stoppa honom, men han var snabb och satte sig i bilen igen, körde i 80 km i timmen, så blixtrade den till och han kom tillbaka till 1300 – talet igen. Där tog han med sig dockan och när han öppnade dörren till och klev in i sitt laboratorium så flinade han hånfullt och la dockan på båren som förut stod tom. Så rabblade han upp en trollformel och plötsligt ändrade dockan livsform, reste på sig, satte sig upp och började tala

: – Det är jag som är Drakula. Vad är det ni önskar, min herre ? Merlin svarade då: – Härligt! Det jag vill är du ska gå bort till den lilla staden här i närheten och här har du en pistol! Då frågade Drakula: – Vad ska jag göra med den ? Och Merlin svarade: – Den här ska du skjuta folket med så att de ramlar omkull och sedan biter du dem i halsen så de får i sig gift! På så sätt hjälps vi åt att förgöra den här lilla staden!!

Borta i den lilla staden så var folket i full gång med att förbereda för sin talangjakt som de skulle ha, vissa av dem sjöng och dansade som de skulle göra sedan. Under den tid som Magnus saknade sin docka så hade han också frågat om han kunde få hjälp med att göra en ny istället. Men ingen ville hjälpa honom och alla bara sa: – Nej vi hjälper dig inte som du har ställt till det! Så då gick han omkring helt förkrossad, skämdes och önskade att han hade varit lite mer försiktig med sina bus.

Så plötsligt kom då Drakula fram till huset där de alla bodde och med pistolen i handen. Ingen visste då vem han var, hur han hade hittat fram dit och de undrade såklart vad pistolen var eftersom det inte var ett känt vapen på 1300 – talet. Då ropade han till de alla: – Passa er för mig! Det är jag som är Drakula! Som en blixt från klar himmel small det till, han hade då skjutit både Bettan i axeln och Gittan i armen så att de ramlade omkull och de andra hoppade till av rädsla. Sedan bet han de två i halsen så de fick giftet i sig och tuppade av. Efter detta ropade han till de alla: – Vänta bara, jag kommer tillbaka, nästa gång har jag min herre trollkarlen Merlin med mig och då har ni ingen chans att klara er! Så sprang han direkt iväg bort mot skogen igen och alla andra stod då skräckslagna kvar.

De kunde då inget annat göra än att bära med sig Bettan och Gittan bort till medicinmannen Master Chirpa som bodde där i staden alldeles nära och det fick bli Karl-Erik och Lars-Johan som tog det ansvaret. Därför att de två var nästan helt borta efter att ha tuppat av fick de andra bära på dem bakifrån och stödja dem så att de kom in i huset och Master Chirpa öppnade då dörren för att släppa in dem. De fick då lägga sig på sjuksängen båda två och kunde knappt röra sig av sina skador. Så berättade Karl-Erik och Lars-Johan för medicinmannen vad som hade hänt och han svarade

: – Trollkarlen Merlin är en ondskefull man som har bosatt sig nära vår lilla stad och tydligen är han även en blandning av uppfinnare och spåman! Så därför har han använt sig av Magnus docka för att framställa vampyren Drakula som har skjutit på och bitit i våra kära vänner! För att få tag på pistolen har han också åkt till framtiden med hjälp av sin tidsmaskin i form av en framtida bil som han har uppfunnit! Då frågade Lars-Johan : – Finns det något vi kan göra för att hjälpa Bettan och Gittan så att de blir friska igen ? Master Chirpa svarade då: – Tyvärr finns det inget botemedel efter deras skador av pistolskotten och betten i halsen från vampyrtänderna, för detta har ingen av oss räknat med eftersom att Drakula och pistolen inte alls tillhör vår tid! Sedan frågade också Karl-Erik

: – Men det måste ju ändå finnas något som vi kan göra ? Vi får väl bara inte ge upp hoppet ? Då svarade Master Chirpa: – Jo det finns faktiskt en lösning, men vi måste då samla ihop hela vårt manskap och för att lyckas lura Merlin och Drakula ska vi göra så här! Nu lyssnade de spänt för att få höra på vad medicinmannen hade för lösning: – Med hjälp av Merlins tidsmaskin kan vi skicka honom och Drakula långt tillbaka i tiden Vi ska få dem att sätta sig i bilen, sedan ska den köras i 80 km i timmen, i samma ögonblick som de har skickats iväg så återställs allting till det normala igen därför att de på så sätt aldrig har funnits och då blir Bettan och Gittan friska!

Då klappade Karl-Erik och Lars-Johan händerna för att de tyckte att Master Chirpas lösning var helt strålande, de gick då ut ur huset igen och satte sig i rådslag med resten av folket i staden. De informerade om tidsmaskinen som alla andra hade varit helt ovetande om och att nu behövde de tillsammans lura Merlin och Drakula till att åka tillbaka i tiden. Eftersom att Magnus tidigare hade fått idén att buktala med sin docka så kom han också på till vilken tid man skulle skicka dessa två. Han spände blicken i manskapet och sa så här: – Vi lockar dem att sätta sig i tidsmaskinen, för att åka framåt till 1800 – talet igen och hämta flera pistoler! Men istället ställer vi in räkneverket på 75 miljoner år bakåt i tiden då dinosaurierna levde! Då de sedan skickar två av oss till den tiden säger vi att det är för att hjälpa dem att få tag i flera skjutvapen! Sedan precis när de har startat bilen så hoppar vi två ut genom dörren så att de själva skickas tillbaka till forntiden istället! Då de har anlänt till den tiden kommer dessa jätteödlor helt säkert att förgöra Merlin och Drakula samtidigt som de trampar sönder tidsmaskinen! Då är Bettan och Gittan räddade precis som alla oss andra!

Allt det andra folket som satt där tyckte att Magnus idé var helt galen och tokig, men gick ändå med på att det var så de skulle göra och nu var de beredda till nästa gång. När då snart både Merlin och Drakula var framme i staden igen så stod alla utanför huset och var beredda, men de båda ropade först: – Nu är er sista stund kommen! Det är vi som är Merlin och Drakula! Fast då gick Lars-Johan fram och sa till dem: – Vänta ett tag! Vi har ett erbjudande till er som ni inte kan tacka nej till! De båda ställde sig då stilla och lyssnade på vad han hade att säga

: – Om ni låter två av oss följa med i tidsmaskinen och åka framåt i tiden till 1800 – talet så kan vi hjälpa er att hämta flera pistoler! Sedan när vi har återvänt till vår egen tid så kan ni skjuta så mycket ni vill! Då utbrast sedan Merlin: – Du måste driva med oss! Håll mun och låt oss göra upp med er en gång för alla!! Men då gick Karl-Erik också fram och sa: – Nej det är faktiskt sant! Vi tycker att du är den bästa trollkarlen som någonsin har funnits! Nu var Merlin helt förstummad, men sa ändå: – Okej ni får väl som ni vill då! Ni två kan följa med oss in i skogen!! Så följde både Karl-Erik och Lars-Johan med Merlin och Drakula in till skogen och efter en stund kom de till trollkarlens hus. Där stod bilen och de satte sig alla fyra i den, Merlin och Drakula där fram, Karl-Erik och Lars-Johan där bak. Då ställde Merlin in räkneverket på år 1880 och skulle precis starta bilen. Men då utbrast Karl-Erik plötsligt

: – Vänta ett tag! Jag tror att det brinner i ditt hus!! Med detsamma så hoppade Merlin och Drakula ut ur bilen och öppnade ytterdörren för att se efter om det verkligen brann där inne. Samtidigt så passade Karl-Erik och Lars-Johan på att gå in till förarplatsen för att ställa om räkneverket till 75 miljoner år bakåt i tiden. Sedan gick de snabbt ut ur bilen igen och då möttes de av en ilsken Merlin som sa: – Det brinner ju inte alls! Nu sätter ni er där bak igen innan jag tappar tålamodet!! De gjorde som Merlin sa, men när han och Drakula precis skulle starta bilen så hoppade de båda ut igen och tidsmaskinen gasade på utan dem. När den uppnådde en hastighet på 80 km i timmen så blixtrade bilen till och försvann. Då jublade både Karl-Erik och Lars-Johan: – Hurra vi lyckades!!

I samma stund så försvann också Merlins hus, för då blev det ju som att han aldrig hade funnits och glada så återvände de två vännerna tillbaka till medicinmannens hus. Där väntade också Bettan och Gittan som nyss hade vaknat upp igen och blivit friska. De blev så glada av att ha blivit återställda att de kramade om Karl-Göran och Lars-Johan och Master Chirpa ville även han vara med. När Drakula också var borta så var dockan även den återställd och låg vid exakt samma plats i skogen som Magnus hade tappat den på förut. Nöjd och glad promenerade han tillbaka till skogen, såg dockan liggande där och tänkte då ta upp den. Men så tänkte han ett kort tag och blev lite besviken över att det nu inte fanns någon elak trollkarl som den kunde likna och göra narr av.

Men så ändrade han sig snabbt, tog upp dockan och sa: – Känn ingen oro, jag är din broder, du är ej dig så lik, men strunt i dina normer, för alla figurer har olika former, ryck upp dig, du är en på miljonen och nu tar vi oss vidare till talangstationen! Senare under den talangjakt som alla de vännerna i staden till sist hade så kunde Magnus underhålla de alla med ett helt lysande buktaleri tillsammans med sin docka som alla var roade av. Så då vann han också hela tävlingen till slut och fick enormt med beröm även för sin talang att ha kommit med en så strålande idé för att besegra den onda trollkarlen Merlin och vampyren Drakula. De avslutade talangjakten med alla tillsammans uppe på scenen för att festa och fira ett tag.

Vad som egentligen hände med Merlin och Drakula långt borta tillbaka i forntiden var ju inte så svårt att räkna ut. Direkt efter att de hade åkt 75 miljoner år bakåt så kom då några dinosaurier och trampade sönder bilen precis som beräknat och så var tidsmaskinen förstörd. Vi tror att nog alla i den lilla staden lärde sig något viktigt av det här som skedde för väldigt länge sedan. Nämligen att det bara är dåligt med trolleri och tidsresor, för så´na saker ställer bara till med problem.   SLUT !!

Skrivet av Alexander John Josephson!