Tom

Känner mig tom. Känner mig borta. Känner mig ledsen. Ont och ett helvete. Hur kommer det sig att man ser något redan från första början blir man rädd. Trots att man vet att det inte är farligt innerst inne……det kändes så konstigt att åka båtbussen i dag 


Jag va rädd, började grina. Men vet inte varför? Allt va så konstigt. Varför känns det så här.?????? Varför var jag så rädd för den……det finns så mycket jag undrar just nu………jag förstår värken det ena eller det andra. 

Hur som helst så rekommenderar jag att andra åker den. Den är värd att åka med. 

Att vara jag

Att vara jag är inte lätt. Särskilt inte när man dubbelbokar sig i emellanåt. Det är jobbigt när man kommer på de. Varför tänkte jag inte där. 
Och hur många gånger får man dubbelboka sig innan man sviker folk? Jag kämpar med det ofta, att jag dubbelbikar mig. Jag blir ledsen och kan inte förstå varför jag gör det. 
Jag känner mig själv gamska bra och vet att det blir så här för mig bär det är för mycket okring mig.
Jag känner mig ofta misslyckad och skamsen när jag kommer på att jag dubbelbokat mig. ”Man är ju inte mer en människa” brukar folk säga. Och alla kan ju dubbelboka sig. Men det känns som att det bara är jag som gör det och ingen annan. 
Nåja det finns inget att göra åt det här, så man får ta nya tag och se till att man glr det så lite som möjligt. 

Teaterrecension: ” All of my dreams come true”/ Teater Kompaniet 1 i Stockholm tisdagen 170529

Jag var på en teaterföreställning på en teater i Stockholm som heter: Kompaniet 1 tisdagen 170529 och såg föreställningen: ” All of my dreams come true”.

” All of my dreams come true” är en föreställning med två skådespelare, en man och en kvinna som enligt min personliga uppfattning spelar två karaktärer som båda två anser att de är inne i varsin djupa depression.

Mannen och kvinnan diskuterar enligt min uppfattning meningen med livet. Varför livet och världen ser ut som det gör. Varför man inte för att fly undan all lidande och smärta som finns i världen kan få försvinna in i en Walt Disney alternativ- verklighet där man kan få leva som Snövit, Askungen eller Joakim Von Anka?

Jag tycker att den manliga respektive kvinnliga skådespelaren i ” All of my dreams come true” är som två stereotyper som ska spegla hur det är att vara en ung kvinna/ respektive en ung man i Sverige idag. Man ska oroa sig för omvärlden. Man ska vara deprimerad. Man ska ha ångest inför framtiden.

Men jag tyckte ändå att föreställningen.  ” All of my dreams come true” var en jättebra föreställning och mycket tänkvärd och väl värd att se som jag varmt vill rekommendera alla att gå och se så länge den går på Teater Kompaniet 1 i Stockholm.

………..

Jag är lika ledsen som du. Jag har alltid varit lika ledsen som du. Vad jag en gör blir det fel. 

Jag är tjockare en alla andra, jag är fulare än alla andra. Ändå ser du mig som en skönhet. Och vart jag en går önskar jag att du var/är med mig. 

Jag ska springa efter dig och sedan gömma mig så du inte ser mig. Jag ska skrika mig hes för att få din uppmärksamhet. Jag vill bara få vara med dig. 

Jag vill slippa må så här. Jag vill tycka om mig själv. Helst av allt vill jag bara få vara med sig i slutändan. 

Tiden styr mitt liv, tiden är mitt liv, tiden är den som bara går och går framåt men kommer aldrig till dörren och går aldrig bakåt.

I morgon är en annan dag. Idag är idag. Men igår är aldrig i dag. Men jag vill ha dig här för de. Jag älskar dig mer än du förstår.

Hoppa med tillsammans från kanten, för då vet jag att jag landar mjukt. Går hem utan någon som älskar mig. Går hem till ett tomt hål. 

Kanske allt fixar sig en dag, bara stjärnorna vet svaret.